Vanliga frågor

Här har vi samlat några av de vanligaste frågorna som vi får.

Blir man författare efter att ha gått kursen?

Nej. Men man lär sig olika berättartekniska knep och utvecklar sitt skrivande till en högre nivå. Om man skriver på egen hand upptäcker man så småningom hur olika perspektiv kan användas, hur dialog kan förbättras, hur lyriken kan stramas åt för att ge uttryck åt det väsentliga i dikten. I dramatik gäller samma sak, så småningom förstår man hur dialogen bäst ska gestalta förloppet. Men det tar några år. Förlagen idag menar att manuskript som sänds in har en bättre kvalité än förr, oftast beroende på skrivarskolor.

Om man gått skrivarskola, märker förlagen det och tycker att det är "skrivarkursprosa"?

Det pågår ständiga diskussioner om detta. Vårt syfte med undervisningen är att ge deltagarna möjlighet att bevara sin originalitet, inte försvaga den. Vad förlagen menar är nog att texterna är säkrare i tonen och mindre pratiga.

Måste man ha egen dator?

Nej, det går att hyra en från skolan för 100 kronor för en fyraveckorsperiod.

Poetry Slam, är ni intresserade av sådant?

Johan Nordbeck arbetar med uppläsningsteknik under höstterminen. Sedan är det ju upp till var och en om man delta i Poetry Slam tävlingar. Ett år bildade några av våra elever en grupp som turnerade med uppläsningar, bland annat på musikfestivaler. En diskussion som ständigt återkommer i textgrupperna gäller poesin från scenen: vad är skillnad mellan texter som ska uppläsas och annan poesi?

Vad kostar kursen?

Förutom inackordering med inräknad matkostnad (mellan 2950-4010 kronor, beroende på rumstandard) dras en materialkostnad på 300 kronor i månaden. Där ingår internet, papperskostnad, tillgång till printer, kopiator, författarbesök. Om klassen vill organiseras en skolresa till en europeisk stad. Räkna då med en engångskostnad på cirka 3000 kronor.

Hur mycket individuell handledning förekommer?

När kursdeltagarna får egen tid att skriva finns så gott som alltid läraren tillgänglig. En del kursdeltagare använder läraren/författaren som bollplank redan från idéstadiet, andra kommer med färdigställda texter för att höra synpunkter innan de lämnas till textgrupperna, andra frågar sällan om råd. Efter gruppdiskussioner finns det möjlighet att ta upp texten med handledaren som har haft gruppen, det kan bli många personliga, litteraturtekniska och litteraturfilosofiska samtal under terminen.

Vad finns mer på skolan?

Möjlighet att organisera kulturkaféer med uppläsningar, ofta tillsammans med andra kurser. En animeringsstudio och ljudstudio finns och kan lånas under kvällar. Styrketräningslokal, fotboll och innebandy i lånade lokaler nära skolan. Vissa år organiseras filosofiklubb och filmklubb. Mycket beror på elevernas engagemang. Fester anordnas av elevrådet.

Vilket är antalet elevplatser på Skrivarskolan?

16 stycken.

Hur många söker till kursen?

Till läsåret 2012-13 hade vi c:a 40 sökande.

Jag skriver bara prosa, jag kan inte skriva dikter. Måste jag?

Vår erfarenhet är att många, inte alla, elever får helt nya ingångar till sitt skrivande genom att byta genre. Endera influeras deras vanliga form, om det nu är prosa, lyrik eller dramatik, av andra former, eller så upptäcker man att den nya formen är mer spännande. Sedan har vi den inställningen att om det är helt omöjligt är det ju bättre att skriva än att inte skriva alls (i annan genre), det är dock bra att prova.

Har några av era elever publicerat sig senare?

Ja, några. Anna-Yesica Norling på Natur&Kultur, Frans Daniel Nessle och Ola Klippvik först på Bonniers och senare på Natur&Kultur. Mauritz Tistelö har haft framgångar som scenpoet och gett ut flera diktsamlingar på mindre förlag. Frida Mellström har haft reading på Dramalabbet och vunnit en tävling anordnad av Radioteatern. Maria Reihs och Jacob Nissen har fått pjäser spelade. Jonathan Lehtonen har satts upp på Angereds teater i Göteborg. Andra har blivit publicerade i tidskrifter och antologier. Matilda Södergran kom ut med en diktsamling i Finland. Pontus Arvstrand debuterar med en diktsamling 2012. Emma Pemberton debuterar med en roman år 2012. Andra har blivit journalister, kulturredaktörer, copywriters, skrivit doktorsavhandlingar inom humaniora eller jobbat med helt andra saker. Den elev som blivit mest känd är Mia Skäringer som vid sidan av tv-programmen även skrivit böcker.